Aktuell forskning
Effekten av förlängd skolgång: intelligens, utbildningsval, jobb och död i ett socialt experiment
​
Kontaktperson
​
Andreas Lundin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
​
​
Syfte
Denna studie har som syfte att undersöka varför utbildning möjligen har en hälsobringande effekt.
Bakgrunden till studien är att en rad svenska studier som utifrån enhetsskolans införande (vilket genomdrevs som ett kontrollerat socialt experimentet) visat att de som gick ett extra skolår levde längre än deras lika slumpmässiga kontroller
De kausala möjliga förklaringar som framförts i litteraturen är primärt två, en direkt och en indirekt effekt. Den direkta kausala förklaringen är att utbildningen påverkar individernas färdigheter (oftast tolkat som intelligens, ibland även personlighet), vilket bland annat resulterat i mer hälsosamma vanor och livsstilar. Eftersom denna effekt vore universell (gynna alla), refereras även denna kausala förklaringsmodell till som Absolut effekt. Den indirekta förklaringsmodellen menar däremot att utbildningseffekten är relativ. De som får mer utbildning kommer få ett försprång gentemot andra på arbetsmarknaden, och därför erhålla mer status och utsättas för mindre hälsovådliga faktorer. Den indirekta effekten implicerar inte förändrad intelligens, utan att utbildning höjer chanserna för bättre jobb.
Tidigare studier har emellertid haft en del metodologiska brister för att kunna skatta interventionseffekten. Den första gäller huruvida man faktiskt deltagit i interventionen eller ej. Den andra bristen är att information om personlighet saknas eller är mätt med grova uppskattningar, till exempel i form av militära omdömen. Slutligen saknar studier information om de potentiella mekanismer kring fortsatt teoretisk eller praktisk utbildning som interventionen skulle kunna leda till, samt information om faktisk senare arbetsmiljö.
I det här projektet utgår vi från ett populationsbaserat urval av individer mellan 18-64 år i Stockholms län år 1969, med detaljerad information om skolgång och skolval, intelligens- samt personlighetstestresultat. Kohorten har kopplats till registerinformation om mortalitet 1969-2011 och även följts upp longitudinellt med avseende på arbetsförhållanden 23-26 år senare.