Studiet av befolkningens munhälsa.
Av Lars Frithiof
Tillkomsten av den odontologiska delen av Rebusundersökningen var som så mycket annat ett resultat av slumpens skördar. Det föll sig så, att en av Stig Lavstedt´s döttrar hade engagerats för att medverka i Rebus och hon nämnde för Stig i förbigående att det saknades en odontologisk del.
​
Stig tyckte att det skulle vara en trevlig utmaning och erbjöd sig att vara med. Hans ambition var att göra en så fullständig odontologisk undersökning som möjligt med användning av då gängse metoder och index inklusive röntgenhelstatus.
Det förbluffande låga bortfallet i den inledande delen (1970) berodde på att han även gjorde telefonintervjuer av de som inte hörsammade kallelsen. Alla dessa sökte han upp i hemmet och som den blide, försynte gentleman han var, lyckades han komplettera med bl.a. antal kvarvarande tänder och protesförekomst. Han hade med sig en portabel röntgenapparat och fick så även ett antal röntgenhelstatus med värdefull information.
​
Lavstedts undersökning blev ett betydande bidrag till kunskapen om det orala hälsotillståndet inom det aktuella geografiska området. Han sammanställningar och unika tabellverk kom att användas i olika utredningar. Hans publikation om det aktuella vårdbehovet, uttryckt i timmar, kom exempelvis att utnyttjas vid planeringen av tandvårdsförsäkringen, som komplement till den s.k. ”pip-undersökningen”.
​
Ett stort antal publikationer utifrån databasen bildar en imponerande kunskapsbakgrund. Stig Lavstedt var så gott som pensionär när han började sitt avhandlingsarbete. Han höll på till han var 90 – det är tydligen aldrig för sent att börja forska!
Stig blev Sveriges främste expert inom odontologisk epidemiologi.