Aktuell forskning
Nya sätt att hos tandläkaren identifiera individer med risk för benskörhetsfrakturer och allmän skörhet.
Projektansvarig
Helena Salminen, läkare, docent. Avd. för allmänmedicin och primärvård, NVS samt Akademiskt primärvårdscentrum, Karolinska Institutet
Kontaktperson
Charlotta Elleby, tandläkare. charlotta.elleby@regionstockholm.se
doktorand på avd. för allmänmedicin och primärvård, NVS, Karolinska Institutet.
Folktandvården orofacial medicin, Stockholms sjukhem,
Akademiskt centrum för äldretandvård
Övriga forskare i projektet:
Pia Skott, tandläkare, forskning-, utveckling och utbildningschef, Folktandvården Stockholm,
Akademiskt centrum för äldretandvård
Holger Theobald, läkare, docent. Karolinska Institutet, Dalens vårdcentral,
Sven Nyrén, läkare, docent. Karolinska Institutet, Karolinska sjukhuset,
Grethe Jonasson, tandläkare, docent. Sahlgrenska Akademin, Folktandvården VG region,
Bakgrund
Skandinavien har högsta förekomsten i världen av benskörhetsfrakturer och man räknar med att i Sverige kommer varannan kvinna och var femte man att drabbas under sin livstid, med ökad risk vid hög ålder. Dessa frakturer kostar det svenska samhället över 10 miljarder kronor per år och orsakar stort lidande för de drabbade. Eftersom benskörhet inte ger några symtom före en fraktur är det svårt att identifiera personerna innan dess.
Tidigare studier har visat att om underkäkens trabekulära ben uppvisar ett glest mönster på röntgenbilder kan detta kopplas till ökad frakturrisk. En stor del av befolkningen i Sverige går regelbundet till tandläkaren vilket skulle kunna utnyttjas för en eventuell screening eller ytterligare forskningsprojekt.
Syfte
Att hitta tillförlitliga metoder som kan användas av allmäntandläkare för att kunna identifiera patienter med hög risk att drabbas av benskörhetsfrakturer, innan fraktur uppstått, så att de kan hänvisas till vården för vidare utredning och eventuell förebyggande behandling.
Metoder
Vi har i ett första delarbete använt intraorala röntgenbilder som togs 1970 inom den s.k. REBUS–studien, (Rehabiliteringsbehovs undersökningen) på ett randomiserat urval av befolkningen i Stockholms län som 1970 var 18-65 år. De ca 850 personerna är en del av en drygt 30.000 stor kohort som besvarade postenkäter om sin hälsa och socio-ekonomiska situation. Bedömning av trabekelmönster i mandibelns premolarområde på de intraorala röntgenbilderna har gjorts visuellt och med ett halvautomatiserat program för beräkning av benskörhetsrisk från Boneprox. Från Socialstyrelsen har vi hämtat data över benskörhetsfrakturer som krävt inläggning 1970-2016.
I nästa delarbete studerar vi de ca 16 000 deltagare som var 26-65 år när de svarade på post-enkäten och studerar om svaren på några av enkätfrågorna som berör fysisk förmåga kan prediktera inträffade höftfrakturer.
Resultat
Vi har i det första delarbetet inte hittat någon association mellan resultaten av de bedömningar av trabekelmönster som gjorts med de olika metoderna och inträffade benskörhetsfrakturer.
Delarbete 1:
Elleby C, Skott P, Jonasson G, Theobald H, Nyrén S, Salminen H. Two methods of evaluating mandibular trabecular pattern in intraoral radiographs and the association to fragility fractures during a 47-year follow up.
Eur J Oral Sci. 2021 Jun 8:e12801. doi: 10.1111/eos.12801. Online ahead of print.
English summary
Project title
New ways of identifying individuals at risk of frailty and fragility fractures in the dental surgery
Responsible for the project
Helena Salminen, MD, PhD, Associate Professor, Division of Family Medicine and Primary Care, NVS, KI
Contact
Charlotta Elleby, DDS, doctoral student. charlotta.elleby@sll.se
Background
Scandinavia has the highest incidence of fragility fractures in the world, and in Sweden 50% of the women and 20% of the men are expected to have a fragility fracture during their life time, the risk increasing with age. These fractures cost the Swedish society over SEK 10 billion per year and cause great suffering of the patients. Because osteoporosis does not present any symptoms before fracture occurs, it’s difficult to identify the persons at risk before then.
Earlier studies have shown a correlation between sparse trabeculation in the mandible and an elevated fracture risk when assessing intraoral radiographs. A large part of the inhabitants in Sweden regularly visit the dentist, which could be used for screening or research projects.
Aim
To find methods possible to use in the general dental surgery to identify patients with a high risk of having fragility fractures, before fracture occurs, so they can be referred for further investigation or preventive treatment.
Methods
In the first study we used intraoral radiographs taken 1970 of participants in the dental part of the REBUS-study (that aimed to assess the need of rehabilitation of the population). The 835 participants come from of a cohort of a randomized selection about 30 000 of the Stockholm county population who were 18-65 years old in 1970 and who answered questionnaires about their health and their socio-economic situation.
The trabecular pattern of the premolar region of the mandible was done visually and with a semi-automated program for assessment of risk of osteoporosis, used by Boneprox. In-patient data of fragility fracture events from 1970-2016 was obtained from the Swedish National Patient Register.
In the second study the cohort is including the 16 000 participants who were 26-65 years when they answered the questionnaires and we study if their answers to the questions that concern physical capability can be associated with hip fractures during a long follow-up.
Results
In the first study we found no association between the results of the trabecular pattern, using any of the methods, and occurred fragility fractures.
Study 1:
Elleby C, Skott P, Jonasson G, Theobald H, Nyrén S, Salminen H. Two methods of evaluating mandibular trabecular pattern in intraoral radiographs and the association to fragility fractures during a 47-year follow up.
Eur J Oral Sci. 2021 Jun 8:e12801. doi: 10.1111/eos.12801. Online ahead of print.